Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Jorden värms upp och både växter och djur lockas fram. Men att definiera meteorologisk vår är ingen lätt uppgift. Det finns ingen vedertagen internationell standard. Denna iakttagelse är gjord enligt södra Sveriges förhållanden. Våren är troligen den mest efterlängtade av våra fyra årstider vilket gör att intresset för dess ankomst är mycket stort. Säg den människa som inte utbrister i ett “nu är det verkligen vår!” under den ibland mycket segdragna tiden mellan vinter och sommar. Vi söker efter vårtecken såsom första tussilagon eller första lärkan, för att få detta svårdefinierade vårrus bekräftat i något konkret och mätbart. Våren är nyckfull, en ständig kamp mellan den kvardröjande vintern och den framträngande sommaren. Ofta kommer bakslag med kyliga nordliga vindar och snöfall ibland i både april och maj. Vårens ankomst är, som med de andra årstiderna, en process, och det är svårt att säga att våren anlände ett bestämt datum. Vårens ankomst kan avgöras först i efterhand. Årstiderna ser inte likadana ut på alla ställen på jorden. I Norden har vi vår egen uppfattning om vad som är vinter, vår, sommar och höst, och vi måste försöka hitta en klimatologisk standard därefter.
Den meteorologiska definitionen
Den definition vi i Sverige använder för att bestämma vårens ankomst är att dygnsmedeltempera-turen ska vara över fryspunk-ten minst sju dygn i sträck. Om dygnsmedeltemperaturen och just 0° är det rätta måttet kan diskuteras, men nollan känns ändå som en naturlig gräns eftersom snön då börjar smälta och naturen kan tina upp efter vintern. Vårens ankomst kan avgöras först i efterhand När dygnsmedeltemperaturen är över 0° kallar vi detta för ett dygn med vårtemperatur. Om sju dygn i följd har vårtemperatur säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir kyligare temperaturer efter vårens ankomst så räknas det då fortfarande som vår efter dessa dygn. När våren då anlänt backar vi inte på datumet oavsett om det blir kallare. SMHIs definition av vår innehåller ytterligare ett villkor. Starten på våren får inte ske före den 15 februari. Detta är normalt tiden för högvintern i sydligaste Sverige.
Vårens normala ankomst
När det gäller den normala ankomsten över en längre period såsom 1961-90 har det entydigt satts det datum då dygnsmedel-temperaturen överstiger 0°. Så enkelt är det dock inte att bestämma vårens ankomst ett enskilt år då temperaturen kan växla mellan över och under noll flera gånger. Nuvarande regler fastställdes 2001 sedan en undersökning av olika kriterier för vårens ankomst gjorts. Syftet var att få fram det med bäst överensstämmelse mellan medeldatum för 1961-90 och ankomstdatum för ett enskilt år.
Några exempel på när våren normalt brukar inträffa med motsvarande breddgader i Finland , Estland o. Litauen :
Kiruna 1 maj Muonio
Östersund 11 april Vasa
Stockholm 16 mars Tallinn i Estland
Malmö 22 februari Klaipeda i Litauen
Den personliga upplevelsen
- Tussilago
Din personliga upplevelse av när våren kommer kan mycket väl skilja sig från den lite torra definitionen som vi meteorologer använder. Somliga tycker att våren kommer när tjälen släpper eller när den första sädesärlan trippar på gräsmattan, andra när blåsippan blommar och så vidare. Definitionen kommer inte att kunna fånga allt detta, men det är en metod som enbart baserar sig på den fysikaliskt observerade temperaturen (objektiv) och inte på den personliga upplevelsen (subjektiv). Tanken är att vi ska kunna jämföra olika år med varandra och på så sätt kunna säga om vårens ankomst är tidig eller sen ett visst år på en bestämd plats. Enligt den meteorologiska definitionen når våren sydligaste Sverige för det mesta i slutet av februari eller i början av mars. Till södra delarna av Svealand når den oftast i slutet av mars. I slutet av april är det endast nordvästra Lappland som fortfarande håller stånd mot vårvindarna.
” Är inte våren ovanligt sen i år ? ”
Nästan varje april ställs den frågan. Vid den tiden på året brukar våren ha hunnit bjuda på några soliga dagar med temperaturer på 10 grader eller drygt det. Så kommer det lite bakslag med snö i luften men det är vi ju vana vid. Vartefter tiden går blir förväntningarna högre, var det 10 grader i mitten av mars så borde det väl vara minst 15 en bit fram i april? Ser man till statistiken för till exempel Linköping så brukar dygnsmedeltemperaturen gå över noll grader omkring den 15:e mars. Den genomsnittliga maxtemperaturen ligger då runt 4 plusgrader. På en månad, till mitten av april ökar de här värdena med bara omkring 4 grader, det vill säga en dygnsmedeltemperatur på 4,5 grader och dagens högsta värden knappt 10 grader. Det går inte snabbare än så. På ytterligare en månad blir skillnaden lite större, cirka 6 graders ökning. Sedan kan ju vårt minne påverkas av enskilda år med mycket avvikande väder. I april 2000 när det var över 25 grader på många håll i södra Sverige dagen före Valborg och även 1993 var det mycket varmt vid den tiden. Även april 2007 och 2009 var mycket varma aprilmånader. Men det finns också något år då det låg snö på det som skulle bli en brasa dagarna efter.
Vårblommor reagerar olika på klimatvariationer
De typiska vårblommorna tussilago och blåsippa tycks svara väldigt olika på de förändrade vinterförhållandena under de senare decennierna. Detta visar observationer gjorda från 1934 till och med 2006 av Gunnar Johansson, lantbrukare på familjegården i Gullsmyra, Tärnsjö, Uppland. Diagrammet visar blomningstid för tussilago och blåsippa. Från att ha börjat blomma i stort sett samtidigt under större delen av 1900-talet påbörjar blåsippan numera sin blomning avsevärt tidigare än tussilagon.
Diagrammet visar blomningstid för tussilago och blåsippa. Från att ha
börjat blomma i stort sett samtidigt under större delen av 1900-talet påbörjar
blåsippan numera sin blomning avsevärt tidigare än tussilagon.
Uppgifterna insamlade av Gunnar Johansson, Uppland . Kompletterade av Ulf Majabacka, Ekenäs, Finland.
LORD`s TRAMP 